Kärlkramp

Kärlkramp är en sjukdom som på senare år har blivit oerhört vanlig i västvärlden, något som kan förklaras med våra nya levnadsvanor med rökning, fet mat och mycket stillasittande.


De allra flesta har nog hört talas om kärlkramp, och känner kanske också någon som drabbats av detta.

Men vad är egentligen kärlkramp, och finns det något sätt att förebygga problemet, eller behandla det om man redan har drabbats?

Vad är kärlkramp?

Det finns två olika typer av kärlkramp, och de kan yttra sig på olika sätt.

  • Stabil kärlkramp
  • Instabil kärlkramp

Stabil kärlkramp ger oftast symptom när du anstränger dig.

Oftast brukar symptomen hålla sig på en stabil nivå under en längre period, och det här är en typ av kärlkramp som en vanlig allmänläkare brukar kunna hjälpa till att hålla under kontroll.


Instabil kärlkramp är däremot värre än stabil kärlkramp.

Det kan röra sig om stabil kärlkramp som har blivit värre, men det kan också vara plötsligt uppdykande kärlkramp som visar sig både vid vila och ansträngning. Om du inte tidigare har haft problem med kärlkramp och råkar ut för instabil kärlkramp är det väldigt viktigt att du tar kontakt med närmaste sjukvårdsinrättning, ring gärna 112, eftersom detta kan vara ett livshotande tillstånd.

Det kan nämligen vara så att instabil kärlkramp är ett varsel om kommande hjärtinfarkt.

Symptom på kärlkramp

Det kan finnas flera symptom vid kärlkramp.

Det vanligaste är att du upplever ett tryck i bröstet, eller till och med bröstsmärtor.

Det är också troligt att du känner dig andfådd.

De flesta symptom är gemensamma för män och kvinnor, men hos kvinnor förekommer ibland även illamående och trötthet.

Symptomen kan förvärras om det är kallt ute, och även blåsigt väder kan försvåra kärlkrampen. Smärtan som känns i bröstet kan ibland stråla ut i armarna, och även mot ryggen.

Om du sätter dig ner och vilar i en kvart och smärtan trots detta förblir oförändrad bör du ringa efter akutsjukvård, eftersom detta kan vara tecken på att du drabbats av instabil kärlkramp eller en förestående hjärtinfarkt.

Hur kan du förebygga kärlkramp?

Den största orsaken till att en människa drabbas av kärlkramp är åderförfettning.

Detta är något som till viss del beror på ärftlighet, men som i allra högsta grad också påverkas av vad vi äter och hur vi lever.

Det är viktigt att äta en varierad och bra kost med en hel del frukt och grönt.

Det är också viktigt att du rör på dig, och naturligtvis bör du undvika att röka.

Om du har möjlighet att sänka stressnivån i ditt liv så är det också bra, eftersom stress är en bakomliggande orsak till högt blodtryck, som i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Om du vill förebygga kärlkramp kan du först och främst göra det genom att sluta röka, men det finns även mycket annat du kan göra. Börja promenera regelbundet, cirka en halvtimme per dag räcker till en början.

Mer fisk, frukt och grönsaker i kosten är viktigt, och ät gärna rapsolja då och då.

Dra ner på ditt intag av läsk och godis, och ät mindre kött och hårda mejeriprodukter.

Så behandlas kärlkramp

Om du redan har drabbats av kärlkramp så räcker det vanligtvis inte med att enbart vidta ovanstående åtgärder.

Men du bör trots det lägga om din livsstil och leva nyttigare, eftersom detta är bra för din allmänhälsa.

I kombination med ett sunt leverne kan man också medicinera kärlkramp.

Man kan behandla med acetylsalicylsyra, betablockerare eller läkemedel mot förhöjda blodfetter. Man kan även använda långverkande nitrater om det skulle behövas.

Ofta kan en ballongvidgning förbättra ditt tillstånd.

En läkare för då in en slang med en uppblåsbar ballong i ett blodkärl, antingen i ljumsken eller handleden. Man blåser sedan upp ballongen inne i dina kärl, och på det sättet kan man vidga kärl som blivit förträngda. Den plack som bildats på grund av åderförfettning trycks in i väggen på kärlet och blodet flödar igenom kärlet lättare.

Ibland kombineras ballongvidgningen med att en stent sätts in för att säkerställa att förträngningen inte kommer tillbaka igen.

Om det skulle behövas kan en kranskärlsoperation göras.

Man tar då friska blodkärl och flyttar dem så att blodet tar sig fram till hjärtats muskel.

Man tar kärl från andra delar av kroppen, exempelvis benet, och kopplar samman aorta och hjärtat för att blodet ska kunna transporteras problemfritt i kroppen.

Kärlkramp tillhör det så kallade hjärt- och kärlsjukdomarna.